Alfahona som får lära sig sin plats

Jag är en alfahona och vet vad jag vill hq,hur jag vill ha det och när jag vill ha det.
Vissa skulle kalla mig jobbig, obstinat och krävande, jag anser att även kvinnor ska få ta för sig och bestämma både i förhållande och på jobbet.

Eller ja det var sån jag var för, jag krossade mina motståndare och de pojkvänner jag hade fick snabbt veta vem som bestämde i förhållandet.

Men så träffade jag min man, han är en alfahane och jag älskar allt med honom, hans utseende, hans charm, hans personlighet, ja allt verkligen.
Men vi kom snabbt fram till att vi båda hade starka viljor, ingen av oss ville ge sig, allraminst jag.
Till slut blev det nästan ett spel att få honom dit jag ville, jag körde ut hela mitt register, jag manipulerade, jag körde fulspel, ja alla knep jag kunde komma på.
I några månader gick det faktist bra, jag trodde jag hade honom runt lillfingret, men en  kväll fick han tydligen nog.
Det var en kväll när jag hade varit otroligt jobbig, gnällig och krävande, jag hade så här i efterhand kan jag erkänna, helt enkelt betett mig som en bitch.
Till slut fick han ju som sagt nog, han tog tag i mig tryckte ner mig i soffan, bestämt och jag blev fundersam.
Nu är det så här, jag älskar dig, jag vill leva med dig, men så här kan vi inte ha det.
Älskar du mig?
Ja, det gör jag, jag älskar dig verkligen, jag var lite orolig, visste inte om han hade gett upp om mig.
Vad kan jag göra för att det ska bli bättre?
Jag gör allt du vill, jag lovar.
-Duktig flicka, det var precis det jag ville veta, sitt kvar här.
Jag gjorde som han ville,tankarna sprang runt, jag ville verkligen inte förlora honom, jag hade aldrig älskat nån som han, jag hade verkligen menat alla orden, jag skulle göra precis  allt han ville för att vi skulle få det att fungera.
När han kom tillbaka, hade han med sig ett litet men ganska hög bord, det ställde han mitt på golvet.
Kom hit nu.
Jag reste mig och gick fram, avvaktande och undrande,
vad ska du göra?
shhh, det kommer du att märka log han och började knäppa upp mina jeans.
När jag började inse vad han skulle göra tittade jag upp på honom
Du skämtar med mig??
Vem tror du att du är??
Så här är det lilla älsklingen, du är obstinat, har ingen respekt för mig eller vårt förhållande, du har för stora friheter trots att du missbrukar dem genom ditt uppträdande.
Därför måste jag göra nåt åt det, vi måste få en balans i vårt förhållande.
Litar du på mig?
Min första tanke var att det var en absurd fråga, i alla fall i det här sammanhanget, undra vad han hade svarat om situationen var den omvända?
Men istället svarade jag bara
-Ja älskling.
-Duktig flicka, lägg dig här.
Han pekade på bordet och jag gjorde med viss tvekan, som han sa,
-Bra, sära ordentligt på benen, jag kommer binda dina händer och fötter i bordsbenen.
Jag kände hur han låste fast mig och då gick det snabbt upp för mig att det här inte kommer bli trevligt....
Jag hörde hur han tog fram nånting bakom min rygg och när det första svidande rappet landade på min bak skrek jag högt.
Aj som fan, lägg av, nu är det inte roligt längre...
Du bara skrattade och sa att du inte ens börjat än.
Sen började du randa min bak, jag skrek och grät men du tog ingen notis av mina böner.
Du forsatte tills jag var helt tyst, mina tårar rann fortfarande men jag insåg att du inte skulle sluta hur mycket jag än skrek.
Efter vad som kändes som en evighet slutade du helt plötsligt.
-Nu ska du ligga kvar här, du kommer få 2 omgångar till ikväll, men bara om du sköter dig, annars fortsätter vi hela natten, förstått?
-Ja älskling
Duktig flicka.
Jag låg kvar på bordet, med en sönderrappad bak, särade ben och mitt smink var helt utsmetat av mina tårar.
Du gick och satte dig vid tv, men efter ca en timme kom du tillbaka och allt upprepades ännu en gång.
-Snälla inte mer, jag klarar inte mer.
Jag bönade om att han skulle sluta men precis som förut sa han bara att det var för min skull.
Du förklarade lugnt att om du lät mig slippa de sista omgångarna skulle det inte dröja länge innan jag var inne i mitt vanliga kaxiga jag igen.
-Ja älskling var allt jag lyckades snyfta fram.
-Se vilken skillnad det har blivit log du.
När du förde upp ett finger mellan mina ben och kände hur våt blev du nöjd.
-Du verkar inte lida allt för mycket av min behandling?
Min skam kände inga gränser och just då hade jag gjort vad som helst för att komma undan och bort därifrån.
Du fortsatte massera min fitta och jag kände hur kåtheten tog över.
-Du kommer inte utan min tillåtelse, bara så du vet.
Samtidigt som du sa det fortsatte dina fingrar smeka mig, du lät dem glida in och ut och jag struntade fullständigt i dina varningar, jag särade mer på benen, stönade högt, mötte dina fingrar med min fitta så mycket det nu gick i min ställning.
När du kände hur jag började komma, lät du rottingen dansa över min bak igen.
Jag kom av mig, försökte ta mig loss, men jag satt fast och kunde bara ta emot dina slag och dina fingrar.
-Snälla, får jag komma?
-Nej, du ska inte komma ikväll, sa du men du slutade både med rottingen och din sköna behandling.
Kvar stod jag, förnedrad, fortfarande bunden, kåt som aldrig förr, utan möjlighet att göra nåt åt det och med en bak som jag inte skulle kunna sitta på, på flera veckor.
När du kom tillbaka sista gången, började du utan förvarning använda rottingen på min bak och mina lår.
Samtidigt som du slog, förklarade du att det här skulle bli den värsta omgången, men var jag duktig, stod still och inte krånglade så skulle det vara över snart.
Jag gjorde mitt bästa, tårarna rann och jag skrek men i övrigt gjorde jag dig nöjd.
Jag vet inte hur länge du höll på men till slut tog det slut.
-Nu var du jätteduktig sa du när du kom fram till mitt ansikte.
Redan innan du dragit ner gylfen hade jag öppnat munnen, villig och kåt.
Jag ville ha din kuk i min mun och du gjorde mig till viljes.
Du munknullade mig, styrde mig med ett fast tag i håret och du kom efter bara ett par stötar.
Jag svalde det mesta av sperman, men lite rann ner för min haka.
-Nu är det dags för fotograferingen, så du inte glömmer av hur du kände dig, så ifall du får för dig att trotsa, ska du kolla på de här bilderna och fundera sen på om det är värt det.
Du tog kort på mig i alla vinklar, mitt ansikte med mascara utsmetad, sperma längs hakan, tårar som höll på att torka, min sönderrappade bak, mina lår.
Ja du fick verkligen med min förnedringen och precis som du räknade med så räcker det med att visa korten för att jag ska bli ödmjuk och snäll.
Men visst har jag blivit straffad efter det, när jag glömt mina regler och mina klor kommit fram igen.
Men aldrig som första gången....

Kommentarer
Postat av: F

Helt underbar läsning

2013-08-14 @ 12:16:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0